Vi var framme vid flygplatsen. Vägen hit sjöng Robert och jag på summer of’ 69. Jag var glad, faktiskt. Det var en underbar känsla att få vara glad igen. Jag såg ut genom fönstret och tog ett djupt andetag. Jag skulle förmodligen vara på en flygplats om ett år, då jag skulle flyga tillbaka till Sverige. Men så var det inte, det skulle aldrig bli så igen.
Förmodligen. Jag hoppade ut ur bilen med Alex efter och jag fick hjälp av Robert med mitt bagage.
-Can I go with you? Frågade han och jag skrattade.
-If you want to!
Han aw:ade till och kramade om mig med ena armen. Det skulle vara ganska kul och ha med honom till Gran Canaria. Men han är kändis, skådespelare.. han har inte tid. Just nu.
-Next time, okay? Frågade han och släppte taget om mig för att  gå och köpa biljetterna. Vi hade kollat förut om det fanns sista minuten resor, och som tur fanns det till Gran Canaria. Efter några minuter hade vi fixat biljetterna. Jag såg upp mot skärmen där det stod när flygen skulle flyga och vilka som just hade landat. London - Los Angeles 16:25. Alltså just nu. Jag såg ut genom det stora fönstret längre bort och såg att det var ett plan som just nu släppte ut människor från flyget som skulle gå in i bussen. Det fick mig att tänka på killarna. Dom fem killarna från England. Det var då min blick fastnade på 5 killar, men det var inte dom. Det kunde inte vara dom heller. Jag och Alex skulle precis gå mot säkerthets kontrollen när vi märkte att Robert inte var efter oss utan sprang åt andra hållet.
-One second. Ropade han när han märkte att vi tittade konstig efter honom.
Han sprang åt hållet där man kommer ifrån när man har landat. Alex och jag bytte ut osäkra blickar med varann.
-Okay.. Skrattade hon och jag ryckte på axlarna och satte mig ner i en stol bredvid en kvinna. Alex plockade upp sin mobil och började spela något spel medan jag följde människorna med blicken. Tillslut kom Robert igen och jag orkade inte fråga vad han höll på med. Vi gick igenom säkerthettskontrollen där vi också sa hejdå till Robert. Ett långt hejdå också.
-Have fun, and I hope everything’s gonna be better.
Han kramade om mig så att hans solglasögon ramlade ner på hans näsa och när jag avbröt kramen skrattade han och tuggade samtidigt på sitt tuggumi. Han kramade om Alex sedan och efter det gick vi längre in i flygplatsen, jag och Alex. Jag vände mig om mot Robert en sista gång och märkte att han fortfarande stod där och jag vinkade till honom snabbt. Han vinkade tillbaka och sedan började han backa, och han försvann i folkmassan. Jag suckade och sedan fortsatte jag in med Alex.
-This gonna be great, trust me. Sa hon och puttade till mig med höften. Jag bara log mot henne och sedan såg ner på mobilskärmen eftersom mobilen vibbrerade. Julia ringde mig. Oj? Jag tvekade för att svara, men jag gjorde det ändå.
-Hej.
-Hej. Sa hon osäkert.
-Vad är det? Frågade jag, inte kaxigt utan bara helt vanligt.
-Förlåt mig. Jag förstår att du har väldigt svårt nu, men jag ville inte att du skulle ha det svårt. Jag fick reda på .. Marias hemlighet av ett misstag. Vi var 9, och det var dagen innan din pappa åkte. Jag skulle på toa och jag gick precis ut från ditt rum när jag gick förbi köket hörde jag allting. Jag erkände inte det till din mamma efter många månader. Och jag skulle inte säga något. Jag lovade henne, och jag ville inte heller att du skulle må dåligt.
Hon bablade allting ur sig, och jag lyssnade. I första sekunderna hade jag inget att säga. Men jag fick tillslut mod igen och sa det jag behövde säga.
-Vi pratar om detta efter min resa, jag förlåter dig. Men jag orkar inte prata eller tänka om detta mer. Hejdå Julia.
Innan hon hann säga något la jag på och Alex såg på mig.
-Who was it?
-Julia.. that.. girl you know?
-Oh..
Det blev tyst mellan oss och vi gick till gaten 7 där det satt folk. Det var flera stycken som skulle till Gran Canaria. Jag och Alex hittade en liten hörna med 7 stolar och vi la våra grejer på platserna mittemot. Sedan bestämde jag mig för att sova. Det var ändå 1 timme kvar tills vi skulle åka. Jag la mitt huvud på Alex knän och hon lyssnade på musiken genom sina hörlurar och hon pillade med sin lila Ipod. Några minuter gick, och jag kunde inte somna. Jag reste mig upp, och genast krossade benen.
-I’m going to WC.. Sa jag och såg ner på Alex med ett litet leende.
-Okay! Sa hon glatt och jag började gå.
Jag kom fram, och märkte hur lång kö det var in till tjejernas toallet. Fan, tänkte jag och såg mot killarnas där ingen stod. Jag var verkligen.. kissnödig. Jag smög förbi kvinnorna och öppnade snabbt som satan dörren till killarnas, sprang in och lika snabbt stängde den efter mig. Okej, alla tre toaletterna var upptagna, utan en. Jag sprang snabbt in i den och låste dörren. Plötsligt öppnades dörren till själva rummet och steg närmades. Jag såg ner på mina skor och höll in annan. Jävlar, jag har rosa randiga converse. Jag kommer dö. Och jag hade rätt, för att stegen stannade vid mig och jag reste mig upp och var klar för att gå ut. Men jag gjorde inte det. Jag lutade mig försiktigt ner så att jag såg på skorna, som stod utanför mig toallet. Ett par svarta sneekers.
-Uhm.. Började killen bakom dörren och jag gjorde en grimas som skulle betyda ’‘fan också’’ för mig själv och sträckte på mig.
Men vad skulle jag göra?
-The WC for womens is available too you know. Sa han sen och jag fick en känsla att slå till killen bakom dörren.
-Is it a girl in here?
-Oh god, what are you doing here??
Dom två killarnas röster från dom andra upptagna toaletterna fick mig att bli helt röd i ansiktet.
-Okay okay, I’m sorry!! Sa jag arg och öppnade dörren.
-I real.. ly.. Jag stannade upp i min mening när jag möttes av välbekanta mörkbruna ögon. Vad i hela friden.
-ZAYN?!
Vi båda kollade på varann med stora förvånade ögon och sedan brast vi båda ut i skratt och jag lutade mig mot väggen, gled ner och skrattade med tårar och skymde ansiktet med händerna. Han gjorde nästan samma sak, han höll om sig om magen och skrattade samtidigt som han lutade sig mot ena av handfaten och han fick glädjetårar i ögonen också.
-What.. The hell are.. are you doing.. here? Skrattade han ur sig och jag reste mig upp och försökte andas vanligt, men självklart tog skrattet över.
-I’m wai.. waiting outside.. Skrattade jag och gick förbi honom med att klappa honom på axeln och jag gick ut. Väl utanför toaletten slutade jag skrattade, med hade ett leende på läpparna och jag kände kvinnornas blickar bränna i nacken när jag gick förbi dom. Pinsamt, men dom kan också göra det. Jag kollade mot Alex håll och märkte att det satt 4 personer vid henne. Inte främlingar, vänner. Vänner från England. Alla var här, inte bara Zayn. Jag kollade på hur dom prata med Alex och ett ännu bredare leende visade sig på mina läppar. Jag fick plötsligt ögonkontakt med Liam som sträckte på sig och pekade på mig med en rolig grimas. Jag skrattade och vinkade glatt. Innan jag ens hann ta ett steg fram för att gå fram o krama om dom killarna jag saknade hade Liam redan börjat springa mot mig och efter 1 sekund var han och kramade om mig.
-Hi! Fnissade jag och kramade Liam om hårt.
-How are you? Is everything okay? Tell me, I was so worried. Sa Liam och skrattade samtidigt.
-I tell you guys later. I’m so happy to see you again! Jag avbröt kramen och Zayn hade precis kommit ut ur toaletten. Vi mötte varandras blickar och började skratta igen och Liam såg konstigt på oss.
-What is it?
Varken jag eller Zayn svarade, vi bara skrattande började gå med Liam till resten. När vi var bara några meter ifrån dom slutade jag skratta och istället sprang jag och slängde mig på Niall och kramade honom.
-Hiiiii! Skrattade jag och han kramade om mig tillbaka medan han skrattade som resten.
-Jess, hello hun.
Jag kröp vidare till Harry och kramade om honom och han hade ett stort brett leende på läpparna.
-You seem happy! That’s good! Sa han.
Jag var glad av att se dom, inte om vad som har hänt.. Åh..
-To see you guys, yes. Sa jag glatt och sedan gick och kramade Louis. Jag satte mig bredvid honom och Alex och hela gänget började prata som vi hade inte sätts på 2 år. Vi hade så mycket att prata om. Men jag sa aldrig om vad som hände. Jag.. orkade inte tänka på det mer.
-But hey, how did you.. get here? Skrattade plötsligt Alex och jag nickade instämmande.
-Well.. When we found out that you went into the hospital, we took the plane to LA after our concert in London. When we went to get our luggage we met Robert .. for like .. fifteen minutes ago and he had bought tickets for us to go with you two too Gran Canaria!
När Louis berättade de sista orden ’’go with you two too Gran Canaria’’ bredde han ut ett stort leende på läpparna och jag skrattade glatt och förvånat.
-This gonna be great!
Alla höll med och vi pratade en stund till tills vi bestämde oss för att sova, eftersom vi skulle till planet om en timme. Jag sov på Alex axel som sov på Nialls axel, som sov på Louis axel, som sov på Zayns knä. Harry hade en egen plats på bänken mittemot, hade sin svarta mössa för huvudet och ögonen, nästan näsan också och hade sitt huvud vid hakan medan Liam la sig över resten av platsen som fanns på bänken med ryggen mot oss. Jag var den ända som inte kunde sova. Jag tog fram min mobil och bestämde mig för att skicka ett sms till Robert. Ett stort tack.
Thank you Robert! Really, for everything. I don’t know what I would to without you. When I’m back, we need to talk about the whole thing.. Thank you again. Take care! x Jess
Jag stängde av ljudet på mobilen så jag inte skulle väcka resten och sedan kände jag hur det vibbrerade och Alex rörde till sig och jag var orolig för att hon hade blivit väckt. Som tur, inte. Jag pustade ut och jag kollade åt Liams håll, som sov fortfarande. Snabbt såg jag på Harry, kollade ner på mobilskärmen och sedan upp på honom igen. Han hade ett stort flin på läpparna och hans lockar stack ut från alla håll från mössan.
-Sleep Haz. Mimade jag och låtsades vara arg och han skrattade tyst till.
-No. Sa han och gjorde en grimas och jag himlade med ögonen och såg tillbaka ner på mobilskrämen och läste Roberts sms.
Like i said before, you are like my daughter. I’ll always be there for you. Have fun with your friends, and text me when you have arrived! RDJ
Jag fick ett leende på läpparna och låste mobilen. Jag kollade tillbaka på Harry som bet på hela sin underläpp och såg på Zayn och Louis. Han pilade nervöst med sina fingrar och jag kollade med honom med höjda ögonbryn.
-Ey. Viskade jag mot honom och han kollade snabbt på mig.
Jag pekade mot en plats längre bort och Harry nickade sakta. Jag reste mig försiktigt upp och vi började gå till platsen. Jag slängde mig ner och Harry bredvid mig.
-Something happend? Frågade jag honom och han skakade snabbt på huvudet.
-No? Han skrattade till och jag nickade sakta osäkert med huvudet. Han ljög.
-So.. Uhm, ehh.. You never answered me.
Jag kollade konstigt på honom.
-Hm?
Han kollade ännu konstigare på mig.
-Louis.. you know?
-What?
Vad snackade han om?
-Wait, did’nt he ask you?
-What?
-Oh god.. Han sträckte på sig och kollade på Louis.
-I’m gonna kill him.
Jag skrattade till och puttade till Harry på axlen och han kollade på mig.
-No you won’t you love him to much. Sa jag och Harry skrattade snabbt till och nickade sakta till.
-Guess I do..
-But anyway, what didn’t Louis ask me?
-I said to him to go to you. He was supposted to ask you from me if you wanna go on a date with me, some day.. but.. yeah.
-A date? Jag höjde ena ögonbrynet och låtsades vara hur ointresserad som helst.
-Yeah.. but .. uhm.
Jag lutade mig bakåt och suckade.
-I take that as a no.. Sa han med en suck och rättade till sin svarta mössa. Jag brast plötsligt ut i skratt och slog till honom ännu en gång på axlen.
-I’d love to! Sa jag och han pustade ut.
-Ofcourse just as friends, you know! Two friends hanging around.
-Mhm, sure.. friends.. yeah.. Retades jag och han kollade ner i marken och log.
-But when you smile at the ground it ain't hard to tell.. Sjöng jag snabbt och flinade efter det och nu var det Harrys tur att putta till mig på axlen. Vi pratade i några minuter sen, några fans kom då och då, och varje gång sa vi att dom inte skulle väcka resten, och alla fans förstod det hur lätt som helst. Vi gick tillbaka när alla hade vaknat och började i några få minuter prata innan vi var tvungna att gå på planet. Vi gick på sist av alla, och det var inte heller så många som skulle till Gran Canaria. Vi satte oss ner längst bak i flygplanet och efter tio minuter var det påväg upp mot himlen. Jag satte mig med Harry och Louis. Louis längst ut, sedan Harry och längst in vid fönsterrutan jag. Alex satt med Zayn på platserna bredvid och Liam och Niall bakom oss. Jag var inte trött längre och började prata med Niall bakom mig. Jag märkte hur Harry började plötsligt röra sig om i sin plats och jag såg på honom. Sedan kom jag på att han säkert ville sova.
-Haz, you can sleep on my shoulder if you want to. Skrattade jag och han såg på mig med ett brett leende.
-My turn now? Frågade han med ett skratt och la sitt huvud på min axel och jag kände hans andetag på min hud eftersom jag hade just nu bara på mig ett linne. Juste, första gången jag träffade honom på flyget sov jag på hans axel. Jag fick ett litet leende på läpparna och märkte att jag hade på min min halsduk på halsen. Jag lät min stora mjuka gråa halsduk från Sverige vara kvar på min hals, den var skön. Efter några minuter började vi bli tystare, och snart somnade alla igen. Jag på Harrys huvud. Jag vaknade av vibbrationer. De små lamporna i taket började släckas och tändas. Jag ryckte på Harrys arm och han vaknade upp också. Bebisskrik hördes längst fram i planet och flygvärdinnorna sprang förbi oss flera gånger förskräckta. Rädslan växte och flyget började skaka. Maskerna från taket släpptes ner och lamporna släcktes helt. Vad är det som händer?!

______________________________________________________________________

Hejsan världen! :)
Jag har inte lagt upp någon del på en lång tid.. För det första har jag haft ganska mycket att göra. För det andra, när jag väl började skriva på 2 delar.. GICK DOM BORT FÖR MIN DATOR DOG. Jag fick typ utbrott, men vad ska man göra? Nu har ni fått en del iaf! En lång en, eller?
Take care!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Samtal med mentorer, lärare och rektorn? Ja. Kvarsittning? Ja.Men fortfarande, ångrade jag inte att vi rymde från barnhemmet. Det var helt sjukt. Men fortfarande funderade jag över om varför Rdj frågade om mitt namn och sen om vart jag bor? Jag ...

  16 december   Jag såg ut genom bilrutan och himlade med ögonen och såg tillbaka ner på min mobil. -Soo much snow! Fnittrade min moster Rachel och såg på mig.Jag kollade upp och log snabbt till och sedan såg ner på mobilen igen. Hon suckade och ...

  Bussen kom, och vi betalde en varsin bussbiljett. Sedan gick vi längst in i bussen och satte oss ner. Det var nästan ingen i bussen, förutom en kvinna med barnvagn längre fram och en liten pojke nästan längst fram i bussen. Vi satt i ungefär tio...

  14 december. Två dagar kvar tills premiären.Jag tog på mig ett grått linne, en vit kofta över det och sedan svarta mjukisbyxor. Jag la ner 500 kr vi får varje månad från barnhemmet, eftersom jag och Sophie alltid gick ut på rasten en gång per m...

MEN DÖÖÖDA MIG! Jag skrev typ världens bästa presentation om alla, med spänning och allt och så gick allt bort bara sådär? Bajs!! Så ni får bara några bilder och typ namn och ålder. Orkar inte skriva om allting. Usch fyfan vad sur jag blev nu. SKIT...