14 december. Två dagar kvar tills premiären.
Jag tog på mig ett grått linne, en vit kofta över det och sedan svarta mjukisbyxor. Jag la ner 500 kr vi får varje månad från barnhemmet, eftersom jag och Sophie alltid gick ut på rasten en gång per månad och köpte kläder och annat kul. Jag satte upp mitt bruna hår i en hög tofs och då kom Sophie ut från toaletten klar för att gå ut till resten av våran klass och ha friluftsdag.
-Ska vi sticka? Frågade Sophie och jag nickade och vi gick ut efter varann och stängde dörren efter oss. Några i vår klass sprang förbi oss, ut och vi följde gåendes efter dom. Vi gick mot fotbollsplanen som var lite längre bort, nedanför backen. Medan jag och Sophie gick ner för den branta backen såg jag det höga stängslet några 100 meter bort från fotbollsplanen i början av skogen. Om jag bara kunde hoppa över stängslet och springa bort. Jag suckade och kollade ner i marken och då stannade Sophie till och tog tag mig om armen.
-Allie, vad är det?
Jag såg upp och ryckte på axlarna.
-Inget, jag vet bara inte hur jag ska komma iväg härifrån för att komma till.. Ja du vet.
Sophie nickade sakta.
-Kan hända att jag kommer på något, så spela bara med om jag kommer på nåt. Sa Sophie plötsligt och log mot mig och jag rynkade pannan.
-..Okej.. Sa jag osäkert och Sophie skrattade och tog tag om min hand och vi sprang ner till vår klass som stod vid fotbollsplanen. Vi ställde oss i ringen där vår lärare stod i mitten och förklarade vad vi skulle göra. Brännboll.. kul säger vi. Plötsligt räckte Sophie upp handen och läraren suckade och såg på henne.
-Ja Sophie? Frågade han och Sophie sänkte ner handen och allas blickar fördes mot henne.
-Kan jag få gå på toa? Frågade hon och log.
-Nu? Suckade läraren och Sophie nickade.
-Okej då, skynda dig bara.
-Jadå, kom nu Allie.
Sophie tog tag om min arm och skulle förmodligen dra med mig när läraren såg allvarligt på oss.
-Nej men vänta, varför ska Allie med? Sa han allvarligt och rynkade på pannan.
-Allvarligt, toaletterna är hur skumma som helst.. jag vågar inte gå ensam? Sa Sophie lika allvarligt och höjde ögonbrynen som om det vore världens självklara sak att jag skulle komma med.
-Jag skulle ta med någon också, det är sjukt äckliga och läskiga toaletter.. Spelade jag med och suckade på slutet.
Jag såg Sophie se på mig snabbt och ett litet leende kom upp på hennes läppar. Vår lärare såg på oss, tvekade, men sedan suckade och shasade till med handen.
-Okejokej, gå då. Skynda er. Vill inte ha mer problem med er två. Sa han och vi nickade och sprang upp mot barnhemmet.
-Vad håller du på med? Skrattade jag när vi sprang upp för backen.
-Får du se! Sa hon och fnittrade och vi kom fram till barnhemmet.
Gården var tom, bara vår läskiga vaktmästare syntes till vid ingången till barnhemmet med en sopborste.
-Tror du vår vaktmästare är så elak och dum som han ser ut? Frågade plötsligt Sophie och jag kollade konstigt på henne.
-Vet inte jag, snälla säg inte att du är spontan nu och tä.. Tyvärr, Sophie började redan småspringa till vaktmästaren. Jag bara följde sakta efter och kunde från långt håll höra vad hon sa.
-Eh, ursäkta! Sa hon och vaktmästaren kollade på henne och han rynkade pannan.
-Vadå? Grymtade han till så att Sophie vaggade två steg bakåt från honom.
-Jo.. Jag hoppas att du är egentligen är hur snäll som helst inombords och hjälper mig och min bästa vän fly härifrån.Det är verkligen jätte viktigt, och vi har önskat det sen vi kom hit. Detta är vår enda chans, snälla? Sa Sophie och jag blev helt stel.
ÄR HON DUM I HUVUDET?! Han kommer ju säga till lärarna, och aldrig släppa ut oss. Men ändå bildades ett litet leende på vakmästarens läppar och han ställde iväg sopborsten mot porten och nickade.
-Självklart. Viskade han och Sophie log och klappade till med händerna.
-Jag visste det! Du är inte så elak som alla tror! Sa hon och vaktmästaren skrattade tyst till.
-Var tysta nu, så ingen ser eller hör. Sa han och jag kom försiktigt fram till Sophie. Han vände sig om och började gå, Sophie och jag gick med honom.
-Tänk om han våldtar oss eller något?! Viskade jag mot Sophie och hon såg konstigt på mig.
-Överdriv inte nu.. Viskade hon tillbaka.
-Ni förstår barn, jag har inte pratat med någon under dessa 20 år jag bott och jobbat här. Sa vaktmästaren och såg bak på oss och det fick mig att bli tyst och lyssna på vad han sa.
-Alla trodde jag hade blivit en dum, elak ensamvarg. Sanningen är att jag hade en familj innan. Förklarade vaktmästaren och gick mot ’‘kontrollstugan’’ där öppningen till porten fanns. Bara han hade nycklarna till stugan ingen annan.
-Jaha! Vad hände? Frågade Sophie förvånat och han suckade.
-Min fru och 6 åriga dotter dog i en bilolycka, första dagen jag började jobba här. Sa han och det fick mig att tycka så otroligt synd om honom.Han kanske inte var så.. ’‘ond’’ som alla trodde?
-Åh herregud.. Sa Sophie.
-Jag är ledsen. Sa jag och han såg bak på oss igen och ryckte på axlarna.
-Inget jag kan göra åt, tyvärr. Jag tänkte i alla fall inte längre bo i huset jag bodde i med min fru och barn innan, och har stannade här.
-Men vad hände att ingen ville prata med dig? Frågade jag.
-Alla ville ge mig lugn för vad som hände med min familj, det förblev så och alla trodde jag hade blivit som sagt en dum ensamvarg.
Både jag och Sophie nickade till och vi kom fram till stugan. Vakmästaren låste upp dörren, gick in och vi stannade utanför. Han knappade in några knappar och plötsligt började porten öppnas sakta.
-Mitt namn är Bert Olsson om ni undrar. Sa han och log mot oss.
-Sophie och Allie. Sa Sophie.
Bert nickade och stängde dörren efter sig. Han började gå till sin gamla volvo och öppnade dörren för oss.
-Förstår om ni blir rädda nu, men om ni går igenom porten kommer rektorn se, så antigen får ni ett litet skjuts av mig eller försöka smyga förbi. Sa han och log.
-Vi kommer med! Sa Sophie och drog med mig in i bilen. Jag var fortfarande osäker på det hela, men hängde ändå med Sophie in i bilen.
Bert satte sig sakta och försiktigt vid ratten och startade bilen. Bilen började sakta rulla och  både jag och Sophie såg ut genom bakfönstret och började skrattade.
-Åh herregud vi klarade av det! Skrattade jag och Sophie nickade.
-Hejdå skit ställe! Skrattade Sophie och vinkade mot barnhemmet.
Bert började skratta med oss och körde från barnhemmet och stannade vid en busshållplats.
-Jag är glad att jag kunde hjälpa er, men härifrån får ni klara er själva.
-Tack så mycket! Sa Sophie och hoppade ut ur bilen.
-Säkert att det inte ställer till några problem för dig? Frågade jag Bert och han såg bak på mig.
-Nejdå, det var ändå ett nöje att kunna få prata ut sig igen! Lycka till tjejer! Sa han och jag log och hoppade ut ur bilen efter Sophie.
Bert körde iväg, och jag och Sophie stod på busshållplatsen.
-Okeej, vad ska vi göra nu? Frågade jag.
-Vi väntar på bussen, åker in till stan går hem till min mamma.
-Va?
-Mm, hon kommer nog tillåta oss, annars så fixar hon ett ställe åt oss. Hon kan ju bara inte skita i oss sådär. Sa Sophie och log mot mig.
-Tack Sophie..
-För vadå?
-För du gör detta med mig.. Jag log mot henne.
-Äsch! Det är bara kul och spännande ju! Skrattade hon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Samtal med mentorer, lärare och rektorn? Ja. Kvarsittning? Ja.Men fortfarande, ångrade jag inte att vi rymde från barnhemmet. Det var helt sjukt. Men fortfarande funderade jag över om varför Rdj frågade om mitt namn och sen om vart jag bor? Jag ...

  16 december   Jag såg ut genom bilrutan och himlade med ögonen och såg tillbaka ner på min mobil. -Soo much snow! Fnittrade min moster Rachel och såg på mig.Jag kollade upp och log snabbt till och sedan såg ner på mobilen igen. Hon suckade och ...

  Bussen kom, och vi betalde en varsin bussbiljett. Sedan gick vi längst in i bussen och satte oss ner. Det var nästan ingen i bussen, förutom en kvinna med barnvagn längre fram och en liten pojke nästan längst fram i bussen. Vi satt i ungefär tio...

MEN DÖÖÖDA MIG! Jag skrev typ världens bästa presentation om alla, med spänning och allt och så gick allt bort bara sådär? Bajs!! Så ni får bara några bilder och typ namn och ålder. Orkar inte skriva om allting. Usch fyfan vad sur jag blev nu. SKIT...

  -Den nya Sherlock Holmes kommer ha premiär i Stockholm 16 december. Sverige kommer därför få besök av Robert Downey Jr, Jude Law och Rac..Mer hörde jag inte, när hela jag flög upp ur soffan och popcorn skålen jag hade i knäet trillade ner. Jag ...