(rose's pappa spelar piano)

  (rose)

Rose’s perspektiv.

Vi tittade på filmen och fast den var action film tyckte jag den var jätte rolig. Älskar verkligen denna filmen den är bäst.
-När är den slut? Sa Chaz lite ivrigt.
-Gillar inte du filmen? Sa jag och tittade sorgset på Chaz.
-Jo verkligen! Det är bara att Paul och dom håller på..
-..Håller på? Sa jag och tittade konstigt på Chaz.
Chaz vred på huvudet om bet sig om läppen.
-Skit i det. Sa han och la armen om mig och började titta på filmen igen.
Värmen från hans varma hud spred sig i min kropp. Vart får han all värme ifrån?
-Vill du göra något imon? Sa Chaz och tittade ner på mig med ett stort leende.
Jag nickade snällt och slängde några popcorn i min mun.
Efter en kvart var filmen slut. Jag tittade upp på klockan och såg att den var lite över 6.
-Jag måste gå nu.. Sa Chaz och började gå mot ytterdörren.
-Mm, okej. Sa jag och gick efter honom.
Han stoppade in händerna i sina bakfikor i jeansen och rykte till med axlarna.
-Vi ses imon då... Sa han och log ett litet leende.
-Jadå! Sa jag och log.
Han öppnade dörren och gick ut. Han vinkade snabbt och sedan var han borta bakom huset. Jag log för mig själv och stängde dörren . Jag gick till köket och öppnade kylskåpet.
-Vad ska jag äta..? Jag kliade mig på huvudet medan jag funderade.
Jag ryckte på axlarna och stängde kylskåpet. Jag sprang fram till telefonen och knappade in numret. Snabbt beställde jag thaimat och nu var det bara att vänta. Jag började att gå upp till mitt rum när fick ett svart fint piano i min blick i vårt ute rum. (alltså ett rum med massvis med fönster runt om). Jag började gå sakta till pianot och satte mig på pallen . Minnen från när jag var liten kom fram i mitt huvud. Pappa satt alltid med mig i sitt knä och tillsammans sjöng vi medan han också spelade. Jag log för mig själv. ’‘PLING PLONG’’ jag vaknade upp ur mina tankar.
-Redan här med thaimat? Sa jag för mig själv och sprang fram till dörren och öppnade.
-Nu öppnar du! Pappa skrattade och gick in. Jag glömde nycklarna!
-Hehe förlåt .. jag fastande vid pianot. Sa jag och tittade blygt åt pianos håll.
-Gamal skrot.. vi borde slänga den eller nåt ingen använder ju den! Pappa tog av sig sin jacka och gick in i hallen.
-Skojar du! Det är typ jätte mycket minnen!
-Sant..
Jag nickade bestämt och slängde mig i soffan vid tv:n.
-Vad åt du? Sa pappa och började gå till köket
-Inget , jag visste inte vad jag vill ha. Det finns dessutom ingeting. Jag fnissade till.
Pappa tittade konstigt på mig och gick till kylskåpet. Han öppnade kylskåpet och stängde lika snabbt.
-Oooppss.. Han tittade pinsamt på mig.
-Äsch, jag har beställt thaimat, de borda komma snart!
-Vad bra då! Pappa log och satte sig brevid mig.
Så länge vi väntade på maten tittade vi på tv.
-Hur gick det med patienten? Sa jag plötsligt bara rätt ut.
-Är på go humör för att han blir bara bättre. 67 % att han överlever. Pappa log.
-Vad bra!
-Mm, han har verkligen tur!
Efter några minuter kom vår mat och vi började käka . Klockan hade blivit halv åtta. Jag diskade medan pappa duschade. Sedan när han var klar gick jag in och duschade. När jag kom ut ur duschen sprang jag snabbt in i mitt rum och bytte om till pijamas. Klockan hade hunnit bli halv tio. Jag öppnade min dator och började surfa på nätet. Framför allt var jag inne på facebook och började chatta med Zoe och Emelie. Plötsligt nerifrån hörde jag någon spela på piano och sjunga.

http://www.youtube.com/watch?v=TWa2jXqopVY         <---------------(låten och när Rose's pappa sjunger)

Jag började gå sakta ut ur mitt rum och smyga sakta ner för trapporna. Jag böjde mig ner för räcket och tittade åt ut rummets håll där jag såg min pappa sitta vid det svarta pianot och spela och sjunga. Jag smög ner för dom sista trappstegen och började gå med korridoren till ’‘ut rummets’’ dörr. Jag ställde mig vid ingången lutande mot ena dörrkanten och njöt av både hans röst och spelande. När han var klar suckade han och kliade sig under näsan. Han vände sin blick på mig och hoppade till.
-Jaha.. var du här? Han tittade ner i golvet och började pilla med sina fingrar.
-Pappa.. jag fattar inte hur du kunde ge upp din talang mot att bli en läkare? Jag gick fram till honom och satte mig brevid honom. Jag kramade om honom.
-Mamma skulle älska det här pappa.
Han kramade mig om med sin arm.
-Hon älskar dig. Lika mycket som jag. Han pussade mig på pannan.
-Jag älskar er två med.. Jag suckade och tittade upp på pappa med ett leende.
Plötsligt hoppade jag till.
-Men vafan pappa! Jag vet att det är bra att vara läkare och att hjälpa människor .. men just nu ÄLSKAR JAG TV:N!
-Rose.. vad snackar du om ? Pappa tittade konstigt på mig och log.
-Ja med fattar du inte ? Genom tv programet TALANG kan du bli känd ?
-Men herregud Rose.. jag.. jag är ju inte så bra.
-Skojaru? Nu lyfter du dig från den där pallen med din tunga röv och så anmäler vi oss.
-Haha Rose då! vi snackar om det imorgon okej? Pappa rufsade till mig i håret. Det är kanske dags att lägga sig den är halv tolv.
-Okej då! Jag log för mig själv och sprang snabbt upp till mitt rum. Snabbt stängde jag av datorn och la mig mjukt i min säng. Jag hörde pappas tunga steg komma upp för trappan sedan gick han in i sitt rum och sen hörde jag bara hur han sjöng lite för sig själv.
Jag fnissade till. Detta måste jag berätta för Chaz och killarna imorgon!

  ( När Rose ser Chaz )
  ( Rose's pappa )

  ( Chaz ''blicken'' xD)

Rose’s perspektiv
I mer än två veckor har jag behövt lida med Brookie och hennes kompisar. Eftersom killarna hade basketmatcher och förlorade 2 gånger och vann 2 gånger. Jag har inte hört något ifrån Chaz. Bara sms som inte var så kul. Det känns verkligen fel ..

Jag hade precis tittat på en match på tv med min pappa . Åh, vad skönt att det är helg! Jag sprang upp till mitt rum och för att ha det klart till nästa vecka pluggade jag matte. Snabbt blev jag klar och hade inget för mig. Jag gick ut på balkongen och såg mot de fina orange färgerna över bergen . Solen hade börjat gå ner. Jag började titta ner och där fasnade jag med blicken. Där stod en enorm varg med en bick som om han kände mig. Jag fick panik. Lika mycket som vargen som sprang bort lika snabbt jag såg honom. Jag kunde knapp röra mig. Jag tog ut min mobil ur fickan och ringde till Max,  som jag hade blivit en jätte bra kompis med. Jag knappade in hans nummer och väntade tills han skulle svara. Inget svar, inget ljud.
-Rose, är allt väl? Sa pappa och gick upp till mitt rum.
Jag la undan mobilen tillbaks i fickan och sen vände mig mot pappa.
-Jadå, jag tittar på den fina utsikten.
-Aa, det är verkligen vackert.
-Öh, pappa jag tar och går en liten promenad.
-Va men det ä.. sedan hann han inte säga mer.
-Vi ses jag kommer om ca 20 minuter!
Jag sprang ner för trapporna och tog på mig snabbt mina turkosa converse och min skinnjacka. Sedan sprang jag in i skogen. Jag började sakta ner när jag kom på stigen. Plötsligt hörde jag något i buskarna. Jag blev rädd och ville genast springa hem. Men det var något som stoppade mig. Det började låta mer och mer i buskarna och lite överallt. Jag tittade förskräckt omkring mig och stannade med blicken vid ett stort träd. Jag började titta lite noga och bakom trädet kom Chaz upp med ett leende .
-Chaz?! Sa jag och var både förrvirad och glad.
-Tjena Rose! Sa han och sprang fram till mig och kramade som samtidigt han lyfte upp mig i luften.
-Vart har du varit? Sa jag med ett stort leende .
Han svarade inte utan vi började gå rakt med stigen och pratade lite mellan himmel och jord.
-Så? Vad har du varit? Sa jag tillslut.
-Jag .. fick åka bort. Jag fick en väldigt farlig magsjuka så vi fick åka till Toronto.
Jag tittade på honom och märkte en blick jag kände igen. Nästan en sådan som..vargen?!
Jag blev stoppad i mina tankar av Chaz.
-Men nu är jag alltså tillbaks. Sa han och kramade om mig på sidan än en gång.
-Jaa! Sa jag och kramade honom tillbaks.

Chaz perspektiv.
Det känns så fel, så fel. Jag har nu en riktig hemlighet att dölja. Men .. fan Rose är ju faktiskt en go person för mig. Vi har smsat en massa när jag var i förvandlingen. Och en sån schyst person träffar man inte ofta! Jag fick dölja allt inom min hud och kramar. Idiot?
-Vill du titta på film med mig ikväll? Sa plötsligt Rose och tittade upp på mig.
-Öh, okej visst!
Då hörde jag tunga steg längre bort som jag kunde höra och inte Rose, eftersom jag hade fått min hörsel förbättrad. Det var Paul och Nick, jag kände det på lukten..’‘Chaz? Hörru, shyst du är då, skulle inte du glo på film med oss?’’ Hörde jag Paul i mina tankar. ’‘Men, herregud, chilla.. klockan är typ bara fem ju, jag kommer till er efter jag har sett på film med Rose’‘  Sa jag tillbaka till deras tankar och sedan brydde mig inte vad dom sa längre.
Vi gick någon runda till och sedan var påväg hem. Vi kom hem och dörren öppnades av Rose’s pappa.
-Hejsan! Sa pappa och tittade snällt på Rose och sen upp på mig.
-Hejhej. Jag heter Chaz! Sa jag och sträckte fram handen.
Rose’s pappa sträckte ut sin och så skadade vi handen.
-Robert. Han log och sedan släppte vi både gräppet om våra händer.
-Aja, pappa vi ska titta på film. Vart ska du? Rose tittade upp på mig och sen på sin pappa.
-Min första patient har fått cancer.. han tittade sorgset ner i marken.
-Det går säkert bra! Sa jag och log.
-Jadå! Håller med Chaz. Sa Rose och log hon med till sin pappa.
Robert lyfte upp blicken och tittade på oss med ett leende.
-Tack ungar. Sa han och började gå till bilen, Ja juste Rose! Jag vet inte när jag kommer hem så du får klara middagen själv idag!
-Jaha, okej! Vi ses pappa! Lycka till! Sa hon och vinkade.
Jag vinkade också och sedan gick vi in i huset. Det första vi gjorde var att springa in i köket och poppa popcorn sen fick vi välja någon film som var riktigt svårt. Det tog ca tjugo minuter för att kunna hitta en bra film. Vi valde ’‘Let’s kill Bobby Z’’. Vi satte oss ner i soffan med popcorn skålen och så började vi glo på film.

  (Rose's pappas bil)

  (Rose's pyjamas)

  (När Chaz hoppar från stupet och förvandlas)
Rose’s perspektiv.

Jag såg Chaz springa iväg böjd in i skogen. Jag gick in i huset och stängde dörren hårt efter mig.VAD VAR DET DÄR FÖR NÅGOT? Har det hänt något? Åh, herregud jag kanske borde springa och hjälpa honom?! ’‘Riiinnnggg..riinnggg’’
Jag sprang fram till telefonen och svarade.
-Hallå?
-Det är Nick. Hörde jag Nick säga.
-Nick? Vet du vad som händer med Chaz? Han är typ lite su..
Nick stoppade mig.
-Rose, du får lugna ner dig, Chaz mår inte bra alls. Troligen kommer han inte till skolan imorgon.
-Menmen?
-Lugna ner dig snälla ! Han kommer tillbaks om en månad eller något.
-En månad?!
-Vi får se.. Rose, Max och Scott kommer till dig imorgon och ni ska gå till skolan imorgon.
-Jahaa. okej
-Då får du ställa resten av dina frågor till dom. Nick fnissade till.
-hehe, aa. Hoppas allt är bra med Chaz...
-Rose, gå och lägg dig ikväll tidigare och sov över det . Vi ses imorgon!
-Okej, vi ses!
Jag la på och satte mig ner med ett duns i soffan. Plötsligt vibbrerade det i min ficka.
Jag tog upp mobilen och läste smset.
’’ Heej rooossseee <3 Jag och Emelie saknar dig sjuksjukt mkt! Hur har du det där uppe? pusssssss<3’’
Det var från Zoe . De är mina bästa vänner från New York men jag kan inte säga vad som händer nu..
Jag gick in i köket och öppnade kylskåpet. Jag tog ut ett äpple och stängde kylskåpsdörren. Jag sprang upp till mitt rum och började ta ut kläder till imorgon. Jag började pröva lite och hörde hur en bil körde in på vår gård. Jag sprang fram till fönstret och såg pappa gå ut ur vår röda Dodge (bil). Och efter bara någon sekund var pappa inne i huset.
-Rose? Rose är du hemma?
-Här uppe! Ropade jag .
-Jag har pizza med mig!
-Vilken sort?
-hawaii.
-Vad gott! Skrek jag och sprang ner till köket där pappa stod och började packa ut pizzan.
Doften spred sig i huset. Vi satte oss ner och började käka. Det var såååå gott!
-hur var första dagen i skolan då?
Jag tänkte efter. Ska jag verkligen säga ALLT? Jag tror inte det.. pappa kommer tycka det är skumt och jag kommer behöva då byta skola, och det vill jag inte! Jag har ju fått redan jätte goa kompisar!
-allt bra! jag log och började äta på min andra pizza bit.

-Några kompisar?
Jag nickade och svalde min första bit på pizzan.
-Chaz, Max, Nick, Scott, Paul.
-Bara killar? Pappa tittade lite allvarligt på mig.
-Och Brookie och hennes kompisar . Ljög jag.
-Jaha, trevligt! Sa pappa lugnt och fortsatte äta på sin pizza.
Efter ca 15 minuter diskade vi klart efter oss och jag gick in i duschen. Pappa satte sig nere vid tv:n och tittade på någon basket match. Efter tio minuter gick jag ut ur duschen med handuken runt min kropp. Jag gick in i rummet och snabbt bytte till pyjamas.
-Pappa jag lägger mig! Ropade jag och la mig i sängen.
-Allvarligt? Klockan är ju bara 9. Ropade pappa tillbaks.
-Men jag är trött. Godnatt!
Jag släckte lampan och somnade snabbt.

Jag vaknade nästa morgon av att pappa höll på något i toan brevid mitt rum. Jag gäspade tungt och gick upp ur sängen och gick in i toan.
-Pappa var gör du? Sa jag trött och stannade vid dörröppningen.
-Jag tappade min tandborste nånstans här. Sa pappa och började leta runt.
-Hur lyckas du? Pappa den ligger i handfatet.. Jag pekade och sedan gick tillbaks in i rummet.
-Hehe, tack rose.. ! Hörde jag pappa säga.
Jag tog på mig mina kläder och gick in i toan efter att pappa hade gått. Jag klibbade på lite mascara på ögonfransarna och sen räckte det. Jag satte upp mitt hår i ett hög tofs och sedan gick ner till köket. Jag tog en skål med cornflakes och sedan hällde jag mjölk över det.
Pappa satt framför mig och läste i sin tidning.
-Nämen oj! En älg dödad.
-Va?
Jag sprang runt bordet till pappa och läste på artiklen.
’’ En älg dödad i skogen .
Hur är detta möjligt att en sådant djur har kunnat bli mördat och uppätet? Resten av älgen var bara ben . Har det kommit en varg i vår skog. Eller kanske en björn?’’
Sen orkade jag inte läsa mer.
-Skumt. Sa jag och pappa i kör.
-Aja, ska jag stjutsa dig idag? Sa pappa och la ner tidningen på bordet.
-Nejdå mina kompisar hämtar mig.
-Säkert?
Jag nickade och åt klart upp min frukost. Plötsligt ringde det på dörren. Snabbt sprang jag dit och öppnade.
-Hej Scott, hej Max! Sa jag och log.
-Hej, kommer du? Sa Max.
-Vi börjar om en kvart. Sa Scott.
-Jadå jag kommer vänta bara!
Jag sprang upp till mitt rum och hämtade min väska och sprang lika snabbt ner som upp. Där i dörröppningen ser jag min pappa stå och prata med Scott och Max. Dom började skratta och sedan slutade snabbt när jag kom fram.
-Öh, pappa känner du dom?
-Nejdå men jag ville bara hälsa på dom!
-..okej Sa jag och brydde mig inte mer om det.
Jag gick ut med Scott och Max efter mig. Vi gick aldrig in i skogen utan fortsatte längst med den stora vägen.
-Har ni hört om den där älgen som blev dödad och uppäten av något djur? Sa jag och såg på Scott och Max.
Scott och Max tittade allvarligt på varann och sedan ner i marken och sedan snabbt upp på mig med ett leende.
-Nepp.
-Nähe, men det är skumt.
-Mm. Mumlade Scott och Max i kör och sedan sa vi inget mer.
Efter en kvart var vi i skolan och hann precis in på lektionen.

Chaz perspektiv.

Jag öppnade mina ögon sakta och såg Scott framför mig. Jag kunde knappt röra på mig.
Sedan märkte jag att jag log i min egen säng .
-Scott, vad.. händer? Sa jag hest och tittade på honom.
-Det har gått mer än två veckor.
-Ofta? Sa jag lika hest som förragången.
-Jepp. Men du borde kunna röra dig.
Jag började röra på mig försiktigt med hjälp av Scott. Sen bara efter nån sekund stod jag uppe i mitt rum som om inget har hänt. Min röst var normal och jag började gå runt i huset.
-Ska detta kallas.. ’‘förvandling’’. Sa jag och tittade på mig.
-Du har precis kommit över den.
-Va? Sa jag och sen blev dragen ut ur mitt hus av Scott in i skogen.
-Vi är nästan 2 meter långa. Vi har mycket päls och dom snabbaste och starckaste varelserna på jorden. Du är en av dom. Chaz. Se in i dig själv. Och bli som jag. Sa Scott och vi ställde oss mitt i skogen .
Scott ställde sig med ryggen mot mig. Och sedan började springa framåt. Bara i en sekund såg man att istället för Scott som sprang. Var det en enorm Svart varg med två stora gråa fläckar på pälsen. Han ställde sig brevid mig tillslut och var ca 20 cm längre än mig som varg. I mina tankar kom Scott’s röst.
’’ Chaz, se in i dig själv och bli som jag.’’
Jag blundade och koncentrerade mig på en sak. Att inte tro på mig som människa utan att kunna föreställa mig som en varg.
’‘Spring’’ hörde jag Scott i mina tankar.
Jag öppnade mina ögon och sprang. Jag började närma mig ett stup . Istället för att stanna sprang jag fortare och sedan hoppade jag ner. Jag blev mycket större. Jag fick päls och sedan märkte jag inget mer efter att jag hamnade i vattnet. Jag simmade upp på land med hundsim. Plötsligt såg jag Scott, Paul och resten av killarna framför mig lika stora som jag .
’’’Äntligen Chaz, du är en av oss!’’ Sa Paul i mina tankar och ställde sig på två ben och puttade mig tillbaks in i vattnet.
’‘Haha, Fyfan vad kul’’ Sa jag tillbaks till hans tankar och sprang upp på land. Jag skakade på min kropp så att jag vattnet från min päls på marken blev som en stor stor pöl.
Allt var så smidigare. Jag hade röd brun päls och gröna ögon. haha, snygg jag var. Men nu kom istället Rose i mina tankar. Hon kanske är sur på mig eller nåt. Utan att säga något till resten av killarna sprang jag till Rose’s hus med hjälp av mitt luktsinne. Det kom röster från Paul och Nick i mitt huvud. ’’ Hallå vart fan sticker du?’’ ’’ Du är inte mänsklig!’’ Jag brydde mig inte om det och snart stannade jag bakom Rose’s hus. Plötsligt såg jag henne stå på sin balkong och typ titta ut på naturen. Hon tittade omkring och hennes blick fastnade ner på mig och sen kom jag på. Jag var ju inte mänsklig! Jag sprang snabbt tillbaks in i skogen.

Vi gick ut och jag kände hur solen började komma fram mellan molnen. Jag tog handen över mina ögon och tittade omkring mig. Jag tittade konstigt. Inga hus, inga människor utan killarna och jag. Och sen bara skogar och berg? Jag kände hur bussen började köra iväg.
-Öh, kan någon svara mig vart vi egentligen är? Jag blev lite rädd när det gällde skogar ju.  Och fan ifall jag gjorde världens misstag ! Tänk ifall dom nu kommer våldtaga mig!
-Bara för det är skog här tänker vi inte våldta dig. Sa plötsligt Chaz och hoppade till när han sa det och nästan täckte över sin mun.
Kan han läsa tankar eller? Jag såg hur resten av killarna såg lite på honom som om dom menade ’‘käft chaz’’. Men jag glömde snabbt bort det eftersom Paul började prata med mig när vi började gå.
-Så Rose , like olikt med skogar och berg istället för stora byggnader ? Han satte händerna i sina fickor och tittade fram.
Jag fnissade till.
-Ja, väldigt.
-Nu får du vänja dig här nu när du är Chaz flickvän.
Jag stanna tvärs och tittade allvarligt på Paul. Han tittade allvarligt på mig och sen började skratta.
-Okej sorry jag bara skojade.
-Tänkte väl det för det är inte så vanligt att bli ihop efter att ha varit med varann typ bara 6 timmar.
-Men du är fortfarande schyst! Sa Chaz plötsligt och började gå brevid mig och satte armen om mig.
-Det är du med. Sa jag och sen tittade på resten av killarna som hade liten ledsen blick.
-Som vanligt får Chaz alla tjejer. Sa dom och tittade ner i marken.
-Men tror ni jag inte menade er? Ni är jätte shysta ni med ju! Sa jag högt och log.
Killarna brast ut i skratt och sedan började föra mig till något hus. Det var svart och inte så stort men man såg att det var nybyggt.
-Vi har renoverat huset. Sa Paul och öppnade dörren för mig och resten.
-Snyggt. Sa jag och gick in .
Efter två timmar tittande på film med killarna och fika såg jag att klockan var halv fem.
-Ska nog gå nu.
-Aha, okej! Sa killarna i kör och gick upp ur soffan efter mig.
Jag hade tatt på mig skorna och jackan . Jag började gå och fundera.
Varför hade inte Scott, Paul, Chaz, Max eller Nick någon jacka på sig? Dom har bara linne eller T-shirt. Det var ju ändå bara efter vinter ju? Snön har ju börjat smälta. Och sedan.. varför hade killarna som blick på Chaz? Mellan allt funderande kom Chaz röst in.
-Rose? Rose vänta!
Jag stannade och vände mig om och såg Chaz halvspringa till mig med ett litet leende.
-Jag bor inte långt ifrån dig sååå. Sa han och ryckte på axlarna.
-Vet du vart jag bor? Sa jag och tittade fundersamt på Chaz.

Chaz perspektiv.

Första gången jag såg henne visste jag att det var nått speciellt med henne. Jag vet, att jag är en chillkille och är killen på första plats hos flest tjejer på deras ’‘snygga killar’’ listor. Men jag har aldrig känt nåt sånt som jag känner just nu till Rose. Och så är det det som håller på som händer med mig..

Hon höll på att gå ut men det kändes fel att bara lämna henne bara sådär. Hon vet knappt vägen ju! Jag tog på mig bara mina skor och sprang efter henne.
-Rose? Rose vänta! Ropar jag efter henne.
Hon stannar och vänder sig om mot mig. Jag ler och springer fram till henne.
-Jag bor inte långt bort från dig sååå. Sa jag och rykte på axlarna .
-Vet du vart jag bor? Sa hon och tittade lite fundersamt på mig och lite skräckslaget.
Fan, varför måste jag prata så mycket?
-Öh, nej men jag tror jag vet.
Hon nickade lite sakta och sen vände sig om och började gå med mig brevid. Vi började gå in längre in i skogen på en liten stig.
-Chaz, varför går vi här? Sa hon och titta lite omkring i skogen lite rädd.
Okej, jag är verkligen knäpp. Vad skulle hon tro? En kille som säger saker och tänker sen, är snäll från första början och sen skog..Jag vill ju inte göra henne illa?!
-Lugna dig snälla, du skrämmer mig nästan.. Sa jag och log snällt.
-.Chaz, det har gått EN dag.. varför är du så snäll? Hon tittade på mig skumt med ett litet leende.
Det värsta jag vet är att vara snäll och sedan inte ha nått svar på varför man är det.
-För.. du är dig själv och jag vet att vi lätt blir kompisar. Sa jag.
Vad fan var det för nåt svar?
-Aha, okej tack .. tro jag man ska säga ? Sa Rose och fnissade till .
Plötsligt rörde sig något i buskarna. Och sen hördes tunga galopp längre bort. Rose flyttade sig närmare mig och kramade om min arm.
’’ Chaz, du måste hålla dig! Sluta göra så att alla tror du är ett jäkla peddo!’’ Hörde jag Scott säga inne i mina tankar.
’’ Men vafan, okej jag ska lugna mig!’’ Sa jag tillbaka till hans tankar.
Sedan sprang Scott bort med sina tunga galopp.
-Vad.. var.. det.. där? Sa Rose och andades stora tunga andetag.
-Älg typ. Dom är inte farliga lugna dig. Sa jag och började gå lite snabbare.
Vi kom ut ur skogen bakom hennes hus och jag lämnade henne utanför hennes hus.
-Vi ses i morgon då? Sa Rose och öppnade dörren.
-Det tror jag vä...Sa jag och kände hur det började banka i mitt huvud och mina hjärtslag gjorde ont. Jag pressade min hand i magen och lutade mig framfåt. Det gjorde ont.
-Chaz? Chaz?! Skrek Rose och började försöka bära upp mig.
-Låt mig va, jag klara mig! Väste jag åt henne.
Fan gjorde jag det för? Jag måste hålla mig ! Jag såg hur Rose backade in i huset.
-Förlåt.. asså förlåt jag måste verkligen gå! Sa jag och började gå tillbaks i skogen.
Jag sprang böjd och tryckte på min mage med hela min arm . Jag stannade vid en stig och såg Scott komma. Han stora tassar blev det armar och fötter och plötsligt blev han som jag. En människa.
-Chaz? Sa han och sprang fram till mig.
-Scott, .. asså..Jag hann inte säga mer. Jag föll ihop på marken och sen blev allt svart.

______________________________________________________________________________________________

What's happening?

:O

  (Rose)   (Chaz)

Nästa lektion blev matte. Jag var väldigt bra på matte, inte för att skryta men jo. Varje par vid varje bord fick sitt papper. Jag läste vad det stod på pappret och vi skulle ha klura ut sak. Jag kände hur Chaz började fundera. Jag fnissade för mig själv tyst så att ingen hörde.
-Vad fnissar du åt? Sa Chaz och tittade snällt mot mig.
Oj, jag trodde ingen skulle höra mig?
-nae, inget.
-Kej.
Chaz började förklara hur kan tänkte. Han tänkte för mycket så jag stoppade honom lite i sitt pratande och började berätta hur jag tänkte som var mycket lättare. Chaz tittade imponerat på mig och vi började skriva på pappret. En halvtimme gick och vi blev klara först. Jag lyfte mig upp ur stolen och lämnade tillbaka lappen till läraren.
-Redan klara? Det är ju 32 uppgifter? Sa läraren och tittade konstigt på mig. Sedan märkte jag att hon tittade upp.
Jag vände mig om och där stod Chaz och pillade något med sin mobil
-Vi är faktiskt klara. Sa han nu lite allvarligare och tittade upp från mobilen på läraren.
Han stoppade in mobilen i fickan och började gå till vår plats.
-Ja, men då har jag tyvärr ingen annan uppgift till er två.. Sa läraren.
-Inte? Sa jag och tittade förvånat. I min förra skola hade vi alltid typ tre uppgifter!
-Men det har man inte här Rose. Sa plötsligt Chaz och började gå ut ur klassrummet.
-Vart ska du?
-Vi får gå, vi är klara.
Jag sprang snabbt till min plats och tog mina grejer och sprang ut ur rummet efter Chaz.
Dagen slöade sig fram. Äntligen ringde skolklockan och skolan slutade för idag! Jag höll på att ta mina saker i skåpet när jag såg Chaz komma mot mig med sitt gäng.
-Du där, Rose! Ropade ena killen.
-Aa? Jag stängde skåpet och hade alla grejerna i min famn.
-Följer du med oss hem? Sa en annan
-Hem?
-Asså till mig då! Sa en annan.
Försiktigt mötte jag Chaz blick och märkte att hans blick var som om han menade ’‘Det blir kul, tro mig’’
-Okej! Måste bara smsa pappa.
Killarna log ett stort leende mot mig och sedan började gå runt och passa basket bollen till varandra. Jag började rota i min väska och tog ut min Iphone 4 . Jag började skriva mitt sms till pappa som ’‘Jag kommer lite senare hem idag, ska hem med några kompisar! Och ta det lugnt, dom är jätte snälla!’’ Jag började lägga undan mobilen tillbaks i väskan när det vibbrerade till. Jag hade fått ett snabbt svar från pappa. ’‘Aa. Okej jag kommer också komma rätt så sent hem! Va hemma senast 7 okej?’’
Jag orkade inte svara så jag la snabbt undan mobilen i väskan och trängde mig förbi folkmassan till Chaz och hans kompisar. Vi gick ut och bussen hade precis kommit. Vi sprang på och alla satte sig längst bak. Bussen startade och vi började åka hem till en av killarna. Det var då jag hade chansen att räkna hur många som var med i det där.. ’‘gänget’’. Det var 5 stycken. Med Chaz.  
-Så Rose, du vet ju inte våra namn.
Jag fnissade till och skakade lite lätt på huvudet.
Den längsta killen med kort hår började.
-Scott
Sen en annan med ljustbrunt hår. Som var nog den minsta.
-Max. Sa han och log ett sött leende.
En kille med svart hår som var kammat uppåt med vax reste sig upp från sin plats och bugade sig för mig på skojj.
-Ers höghet. Mitt namn är Paul. Sa han och började gapskratta som resten av killarna , och satte sig tillbaka på sin plats.
Den sista var lika lång som Chaz, han hade svart platthår med liggande lugg på snedd. (INTE LÅNGT HÅR DÅ UTAN KORT).
-Nick. Han log ett litet leende mot mig och sen lutade sig tillbaka på sin plats.
-Okej! Då vet jag allas namn ! Jag log ett stort leende .
Påvägen dit pratade vi alla och jag fick berätta mycket om hur det var att bo i New York och ifall jag hade träffat en del kändisar. Ja, jag hade faktiskt det. T.ex Taylor lautner, Beyonce och Paris Hilton.
-Haha, klokrent som i Twilight ju, typ skogar och berg, snart måste ju Edward eller Jacob visa upp sig?! Skrattade jag och resten av killarna med. Utan Chaz han såg ner i golvet lite oroligt och sen såg han upp på mig med ett fejk leende när han märkte att jag såg på honom. Har det hänt något eller? Bussen stannade.
-Dåså vi hoppar av! Sa Paul som vi nu skulle till.

______________________________________________________________________________________________

Ja då är del 3 här. Vad tycker ni? Kommentera ! :D

Jag har ingen bild på hur killarna ser ut alltså i Chaz gäng, men ni får fantasera fram dom.. x) Eller så kanske hittar jag några. Vet inte, men iaf!

Hade så braaaa // Katta

Jag hörde hur skolklockan ringde alla rusade ut ur klassrummet med mig och Chaz efter.
-Chaz! Hörde vi läraren.
Chaz vände sig om och log ett snett leende mot läraren.
-Kan du vara så snäll och visa Rose skolan o sånt?
-Aa, okej visst eller är det okej för dig? Undrade Chaz och vände blicken mot mig.
Jag nickade snällt och gick ut ur klassrummet. Snart kände jag hur Chaz stod brevid mig och tittade omkring sig.
-Så.. vad vill du se först?
-Det som är närmast. Fnissade jag till och började gå efter Chaz med snabba steg för att hinna ikapp.
Vi kom in i gympasalen där basket killarna tränade.
-Jaaa, här har vi då gympasalen. Vi har gympa på Tisdagar och Fredagar.
-Chaz, kommer du vi ska ju träna till matchen på Söndag! Ropade killarna på planen och stoppade spelet.
-Öh, nae, jag måste visa runt för nya tjejen.
-Tjena! Sa alla killarna och log stort mot mig.
-Hejhej.. ! Sa jag lite blygt och tittade upp mot Chaz oroligt.
-Lugnt, dom är skit shysta! Viskade Chaz till mig och tog sin arm runt min midja och puttade försiktigt fram mig till resten av killarna .
-Kan du spela basket? Frågade den längsta av dom med svart kort hår.
-Lite kanske.. sa jag och såg bollen liggande brevid min fot.
Med en snabb reflex tittade jag på Chaz och sedan tog bolen . Jag började snabbt stutsa bollen och dribbla lite och så sköt jag upp bolen i korgen. Mål.
-Wow! Rose du är ju skit bra! Sa Chaz och sprang fram till mig.
-Jag har spelat när jag var runt 10 år. Sa jag och log för mig själv .
Resten av killarna sprang till mig och Chaz och började gratulera mig och sa att jag var jätte bra.
-Vi ska ha mat nu. Vi ses sen! Sa Chaz till killarna och tog försiktigt tag om min arm och vi började gå ut.
-Men, öh, tjejen vad heter du föresten? Skrek killarna i kör.
-Rose! Sa jag innan vi var ute på korridoren.
Vi fick börja tränga oss förbi folkmassan. Chaz gick bakom mig och höll sina händer runt min midja. Det var nu jag kände hur Chaz var varm. Plötsligt såg jag Brokiee tränga sig förbi folkmassan med sitt gäng fast mot mitt och Chaz håll. Hon tittade upp på Chaz (han var typ 10 cm längre än Rose) och sedan på mig med en kaxig blick. Jaha, jag som trodde hon var .. okej?
-Hej Chaz ! Sa hon och blinkade med ena ögat mot honom.
-Öh, Hej. Svarade Chaz och började putta fram mig med snabba steg för att komma så långt ifrån Brookie som möjligt.
-.. Tycker du inte om henne? Sa jag och tittade upp på Chaz.
-Jobbig. Sa han snabbt och plötsligt var vi vid mitt skåp.
-Hur visste du att jag hade mitt skåp här? Frågade jag förvirrat och öppnade mitt skåp.
-Det visste jag inte? Sa han och fnissade till, jag har mitt skåp brevid!
Jag log ett stort leende och tog på mig min jacka. Jag stängde skåpet och såg Chaz luta sig mot sitt skåp med ett litet leende mot mig.
-Öh, ska inte du klä på dig ? Sa jag och tittade på hans skåp.
Han svarade inte dom första 5 sekunderna. Utan tittade ner på golvet.
-Äsch, det är rätt så varmt. Han lyfte blicken och log.
Jag nickade och hörde hur min mage bullrade till. Jag tittade upp på Chaz med ett litet pinsamt leende .
-Hehe, jag är hungrig. Hungrig som en varg! Sa jag och började gå .
Chaz sa inget utan började skratta. Han sprang fram till mig och vi gick ut. Vi fick gå igenom skolgården och lite till tills vi var i en resturang. Nu kändes det lite skumt..? Vart är alla andra elever?
-Jo rose, asså maten i skolan är jätte äcklig. Detta är min morbrors restaurang. Vi får äta gratis här! Sa Chaz och öppnade dörren för mig.
-Jaha, tack! Sa jag och log stort .
Inne i restaurangen satt en del gummor och gubbar. Plötsligt hörde jag snabba steg ur köket.
-Chaaaaaaz! Sa en man med en mörk röst och kom fram till oss.
-Hejsan. Sa jag och log.
-Tjena!
-Åh, är detta din nya kompis? Sa mannen och tittade skumt på Chaz fast på ett roligt sätt.
Chaz tittade på mig och jag på honom. Han rykte på axlarna.
-Aa.
-Jaha okej. Sa mannen och hostade till och vände sig mot mig, jag heter Mike och detta är min restaurang!
-Jag heter Rose Backman. Och du har en fin restaurang. Sa jag och både jag och Mike fnissade till.
-Så ni kan sätta er ! Blir det bra med potatisgrattäng? Sa Mike och började gå tillbacks till köket.
Jag nickade och det gjorde Chaz också. Med snabba steg gick vi till ett bort och satte oss vid det. Snart kom vår mat och vi började käka. Vi blev klara efter tjugo minuter efter lite prat och ätande. Både jag och Chaz tackade för maten och började springa tillbaks till skolan för om tio minuter började vår nästa lektion.
________________________________________________________________________

Tråkig del.. ^^’
// Katta

Efter några timme stod alla våra möbler på plats. Det började bli väldigt sent och imorgon skulle jag börja i en ny skola. Det kommer bli hemskt.

Nästa dag på morgonen sprang jag först ner till köket och började äta frukost. Jag fick inget sällskap för att pappa behövde åka tidigare. Sen sprang jag upp tog på mig mina kläder och sminkade mig lite grann. ’‘TuuTuuT’’. Bussen var här .. helvetet här kommer jag!

________________________________________________________________________

  (Rose's outfit)   (CHAZ)
  Bussen stannade och jag gick på. Busschaffören log mot mig och nu stängdes bussens  dörrar igen. Jag kände blickar föras mot mig. Varför glor alla? Har dom inte sett en tjej från U.S.A eller?Jag satte mig längst bak i bussen och kände hur det vibbrerade i fickan. Jag tog ut mobilen ur min ficka och läste vad som stod på skärmen.
’’ Lycka till på första dagen i skolan! // Pappa’’
Jag log för mig själv och la tillbaks mobilen i fickan. Bussen hade börjat åka och bara efter tio minuter stannade den utanför skolan. Alla rusade ut ur bussen med ett ryck. Jag lyfte mig sakta upp ur min plats och gick ut ur bussen. Överallt hörde jag prat, skratt o skrik. Jag började tränga mig förbi folkmassan för att hinna till första lektionen. Plötsligt kände jag ens hand på axlen. Jag vände mig om och såg en blond tjej titta på mig med ett stort leende.
-Hej ! Du är ny här va?
Jag nickade blygt och började gå vidare. Plötsligt blev jag stoppad av tjejen igen , fast nu stod hon framför mig.
-Din lektion börjar faktiskt om tio minuter! Vi kommer gå i samma klass. Jag heter Brokiee.
-Okej. Sa jag och log. Jag heter Rose.
-Kom så visar jag vart vi ska! Sa Brokiee och vände sig om och började gå med snabba steg med mig efter.
Vi kom fram till korridoren med alla skåp. Vi började gå framåt i folkmassan . Jag kollade runt på människorna och min blick stannade på en kille med brunt hår. Han hade precis stängt sitt skåp, och börjat gå mot mitt håll. Våra blickar möttes och han log ett snabbt leende mot mig och sedan var han borta i folkmassan.
-Rose?
-Ja?
-Vi börjar nu! Kom!
Vi började halvspringa in i ett klassrummet. Vi stannade vid ingången .
-Ja du är den nya flickan! Rose eller? Sa läraren och log mot mig.
Jag nickade.
-Du ska sitta därborta! Din jobbarkamrat kommer snart! Han pekade mot bordet längstbak.
Med snabba steg gick jag dit och satte mig ner snabbt. Jag märkte att Brooke satt vid ett bord längst fram med en annan tjej. Dom började viska och fnissa. Herregud vad jag saknar alla mina andra kompisar i U.S.A Plötsligt in i klassrummet kom killen jag mötte i korridoren. Han hade sitt coola killgäng bakom sig. Dom sa något till varandra och sedan spreds sig för att sätta sig på sin plats. Killen började gå mot mitt håll och plötsligt satte sig brevid mig.
-Hej! Sa han och log.
-Hejhej.
Lektionen började och läraren bablade på. Det var trist med biologi. Det var det värsta jag visste.
-Du, viskade killen brevid mig, vad heter du egentligen?
-Rose, du då?
-Chaz. ( JAG BYTTE NAMN )
Sen sa vi inget mer. Vi båda satt och lyssnade på vad läraren sa. Tills lektionen slutade.


  (HUSET)

Jag såg ut än en gång genom bilrutan. Vi hade precis kört över gränsen mellan Canada och U.S.A Nu har vi tre timmar kvar att köra till vårt nya hem. Det var inget jag var glad för. Istället för stora byggnader ser jag skogar och stora berg. Pappa var helt överlycklig för han fick ett bra jobb nu. Han skulle bli läkare.
Jag suckade jag för mig själv och satte in headset i öronen och började lyssna på musik.
-Rose ? Rose! Hörde jag pappa ropa.
Jag öppnade ögonen och hoppade till. Jag hade visst somnat!
-Ja pappa? Sa jag och slöt igen ögonen.
-Det är inte dags för att sova. Vi är framme!
Jag öppnade ögonen och rusade ut ur bilen. Framför mig såg jag ett vitt hus, med rött tak och fönster. Med en stor skog bakom sig. Jag hörde steg bakom mig.
-Så ! vad tycker du? Frågade pappa och satte armen om mig.
Jag rykte på axlarna.
-Helt okej.
-Undra vad mamma skulle tycka!
-Om hon ens fanns. Svarade jag och rykte mig ur hans grepp.
Sedan började vi se oss omkring i huset. Vi tittade omkring i en del rum. Dom var väldigt fina, och stora!
-Kom hit! Hörde jag pappa säga från andra änden av korridoren.
Jag började gå efter pappa och kom in i ett rum med en balkong och två fönster. Rummet var stort. Det hade ljust blå tapet och golvet var av trä.
-Detta ska bli ditt, eller vill du det? Log pappa och gick ut på balkongen.
-Ja, detta blir okej. Svarade jag och tittade ut genom fönstret. Det ända man såg var en stor skog med berg bakom. Jag rykte på axlarna . Det var en fin utsikt men jag är rädd för skogar och sånt så jag kommer ändå inte gå dit.
-Vet du vad som är tur med denna skogen? Att det inte finns några djur i den. Bara några älgar. Så den är perfekt att promenera i.
-Gillar inte skogar så värst mycket. Det vet du pappa?
Han nickade och gick ut ur rummet.

Efter några timme stod alla våra möbler på plats. Det började bli väldigt sent och imorgon skulle jag börja i en ny skola. Det kommer bli hemskt.

Nästa dag på morgonen sprang jag först ner till köket och började äta frukost. Jag fick inget sällskap för att pappa behövde åka tidigare. Sen sprang jag upp tog på mig mina kläder och sminkade mig lite grann. ’‘TuuTuuT’’. Bussen var här .. helvetet här kommer jag!


_____________________________________________________________________________________________

Inget vidare inlägg.. skrev det på 5 min :P Men vad tycker ni ;D ? kommentera!